Den biologiska behandlingen av matavfall sker genom kompostering eller rötning. Vid kompostering tas växtnäringen tillvara medan energin avgår i form av värme. Vid rötning bryts det organiska matavfallet ner och under processen framställs biogas som sedan huvudsakligen används som fordonsgas. Rötresten som bildas kan utnyttjas som gödningsmedel. Detta innebär att både energi och växtnäring kan tas tillvara vid rötning. Matavfallssortering bidrar till minskad klimatpåverkan och målet följs såväl lokalt som nationellt.
Matavfall som skickas till biologisk behandling
- Diagram
- Tabell
| Rad-id | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|
|
0 |
2015 |
21,0 |
|
1 |
2018 |
28,6 |
|
2 |
2019 |
24,0 |
|
3 |
2020 |
29,0 |
|
4 |
2021 |
31,0 |
|
5 |
2022 |
35,0 |
|
6 |
2023 |
41,0 |
Kommentar
Matavfallsinsamlingen har ökat sedan 2015. Målnivån på 50 procent till 2026 är samma mål som i kommunens Avfallsplan 2020–2026. Målet baseras på det nationella etappmålet att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt. Vid biologisk behandling bryts lättnedbrytbart organiskt avfall som matavfall ned med hjälp av mikroorganismer. Rötning av avfall sker under syrefria förhållanden och ger biogas och rötrest. För att nå målet krävs både att fler Nackabor ansluter sig till matavfallsinsamlingen och att befintliga matavfallskunder ökar sin utsortering.
Under 2022 har ett arbete pågått för att öka andelen matavfall som skickas till biologisk behandling. Bland annat genom kampanjer i Nacka vatten och avfalls kundservice. Något som också påverkar indikatorns utfall är att alla nya bostäder har matavfallssortering. Matavfallsinsamling och därmed indikatorn förväntas öka under 2023 då det sedan 1 januari blivit obligatoriskt för boende och verksamheter i fastigheter ska kunna sortera sitt matavfall.