Indikatorn visar utsläpp av växthusgaser per invånare från energianvändning i bebyggelsen i Nacka kommun. Här ingår el (inom bebyggelsen) och fjärrvärme samt egen uppvärmning av kommersiella och offentliga lokaler samt bostäder. Utsläpp från elanvändningen beräknas med utsläppsvärden för nordisk produktionsmix.
Utsläpp av växthusgaser från energianvändning i bebyggelse
El från egna solceller minskar utsläppen. Foto: Adobe Stock.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ton/invånare) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Totalt |
1990 |
1,90 |
|
1 |
Totalt |
2000 |
1,54 |
|
2 |
Totalt |
2005 |
1,36 |
|
3 |
Totalt |
2010 |
1,16 |
|
4 |
Totalt |
2015 |
0,94 |
|
5 |
Totalt |
2016 |
0,84 |
|
6 |
Totalt |
2017 |
0,82 |
|
7 |
Totalt |
2018 |
0,83 |
|
8 |
Totalt |
2019 |
0,76 |
|
9 |
Totalt |
2020 |
0,69 |
|
10 |
Totalt |
2021 |
0,73 |
|
11 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
1990 |
0,29 |
|
12 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2000 |
0,14 |
|
13 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2005 |
0,07 |
|
14 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2010 |
0,03 |
|
15 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2015 |
0,02 |
|
16 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2016 |
0,02 |
|
17 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2017 |
0,01 |
|
18 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2018 |
0,01 |
|
19 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2019 |
0,01 |
|
20 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2020 |
0,01 |
|
21 |
Kommersiella och offentliga lokaler |
2021 |
0,01 |
|
22 |
Bostäder |
1990 |
0,66 |
|
23 |
Bostäder |
2000 |
0,41 |
|
24 |
Bostäder |
2005 |
0,18 |
|
25 |
Bostäder |
2010 |
0,06 |
|
26 |
Bostäder |
2015 |
0,03 |
|
27 |
Bostäder |
2016 |
0,02 |
|
28 |
Bostäder |
2017 |
0,02 |
|
29 |
Bostäder |
2018 |
0,02 |
|
30 |
Bostäder |
2019 |
0,02 |
|
31 |
Bostäder |
2020 |
0,02 |
|
32 |
Bostäder |
2021 |
0,02 |
|
33 |
Fjärrvärme |
2010 |
0,24 |
|
34 |
Fjärrvärme |
2015 |
0,18 |
|
35 |
Fjärrvärme |
2016 |
0,15 |
|
36 |
Fjärrvärme |
2017 |
0,15 |
|
37 |
Fjärrvärme |
2018 |
0,18 |
|
38 |
Fjärrvärme |
2019 |
0,13 |
|
39 |
Fjärrvärme |
2020 |
0,10 |
|
40 |
Fjärrvärme |
2021 |
0,09 |
|
41 |
El |
2010 |
0,83 |
|
42 |
El |
2015 |
0,71 |
|
43 |
El |
2016 |
0,65 |
|
44 |
El |
2017 |
0,63 |
|
45 |
El |
2018 |
0,62 |
|
46 |
El |
2019 |
0,60 |
|
47 |
El |
2020 |
0,56 |
|
48 |
El |
2021 |
0,61 |
|
49 |
El och fjärrvärme |
1990 |
0,95 |
|
50 |
El och fjärrvärme |
2000 |
0,99 |
|
51 |
El och fjärrvärme |
2005 |
1,11 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen och SCB
Kommentar
Utsläppen från bebyggelsen ökade något år 2021 jämfört med föregående år, och har nu minskat med 25 procent sedan 2010. Minskningen beror dels på lägre utsläpp ifrån fjärrvärmen och dels på att den totala användningen av både el och fjärrvärme har minskat. Även utsläppen från egen uppvärmning av bostäder har minskat med 67 procent, men står för en väldigt liten del av utsläppen. Elanvändningen står för över 80 procent av utsläppen i bebyggelsen (dock räknat med relativt högt emissionsvärde, 90,4 g CO2e/kWh) medan fjärrvärmen står för 13 procent.
Data till indikatorn hämtas från SCB samt nationella emissionsdatabasen. För enskilda kommuner är statistiken relativt osäker och bör tolkas med viss försiktighet. Emissionsdatabasen uppdateras årligen, även historiska utsläppsvärden uppdateras eftersom utsläppsberäkningarna utvecklas och förbättras kontinuerligt.
I miljöprogrammet står andra målnivåer och basår för denna indikator, men eftersom data inte längre räknas ut för basåret 2011 är basåret här ändrat till 2010. Procentminskningen för målen är numera uträknat från totalutsläpp och räknar även in befolkningsökningen.